skriver av mig lite grann...
ilskan rinner sakta ur mig men jag känner att jag ändå måste skriva av mig för att bli av med den känslan jag hatar, känslan av att ha en klump i magen. Jag känner att klumpen inte kan försvinna om jag inte får ur mig det jag så gärna vill skrika ut så att den personen hör & förstår.
Ja, såhär är det. Du vet att du gör fel eftersom du tidigare sa till mig att jag gjorde fel, att du sedan begår samma misstag som jag begick tidigare när du så intensivt försökt få in att min hjärna att det är fel, fel & fel. Varför? Jag skulle nog kalla dig hycklare. Du ljuger jämt & ständigt för mig & påstår att jag inte bryr mig, att jag gör fel hela tiden, att jag inte anstränger mig & att jag inte ens ger det här en chans. JAg färstår inte vad det är du vill, jag gör mitt bästa, du vet själv att jag anstränger mi mer än dig. Ellerhur? Men du hör mig ändå inte klaga som du vet att du klagar på mig. Jag blir så sur för att du underskattar mig, du vet vad jag kan göra & jag kan skapa drama om det är det du ber mig om. Jag är så trött på att hela tiden höra störande saker från andra, saker jag sedan får reda på att det är sant men sedan höra en lögn från din sida. I love listening to lies when i know the truth, men ändå är lögner något jag vill att vi undviker. Ska man ljuga så gör man det bra. Jag begår också misstag men du går för långt med allt detta.
Det här är fel, jag förstår mig inte på mig själv, jag vet att jag behandlas dåligt, att jag inte mår bra av att vara med dig & att mitt humör svänger så fort du hör av dig. Ändå är jag med dig, jag kan inte hata dig, jag kan inte vara arg på dig & jag kan inte motstå dig. Jag är så trött på dig men ändå lyssnar jag på vad du har att säga, ändå förlåter jag dig gång på gång.
När jag är arg på dig vet jag hur onödigt det egentligen är eftersom att jag innerst inne vet att jag skulle sakna dig om jag skulle göra något dumt. Jag vet att om jag är arg på dig så är det slöseri på tid för att förr eller senare kommer det snart vara "bra" igen. Jag hatar att jag inte hatar dig.
vet inte riktigt vad jag ska göra med det är inlägget, kanske ta bort när det har blivit publicerat eller kanske ösa på med andra inlägg för att "flytta ner" det på bloggen. Ingenting glömms ju.
Jag har slutat fråga mig själv vad du har för problem & börjat fråga mig själv, hur kan jag bara ta mer & mer av din skit?
så trött på bullshit nu!
Ja, såhär är det. Du vet att du gör fel eftersom du tidigare sa till mig att jag gjorde fel, att du sedan begår samma misstag som jag begick tidigare när du så intensivt försökt få in att min hjärna att det är fel, fel & fel. Varför? Jag skulle nog kalla dig hycklare. Du ljuger jämt & ständigt för mig & påstår att jag inte bryr mig, att jag gör fel hela tiden, att jag inte anstränger mig & att jag inte ens ger det här en chans. JAg färstår inte vad det är du vill, jag gör mitt bästa, du vet själv att jag anstränger mi mer än dig. Ellerhur? Men du hör mig ändå inte klaga som du vet att du klagar på mig. Jag blir så sur för att du underskattar mig, du vet vad jag kan göra & jag kan skapa drama om det är det du ber mig om. Jag är så trött på att hela tiden höra störande saker från andra, saker jag sedan får reda på att det är sant men sedan höra en lögn från din sida. I love listening to lies when i know the truth, men ändå är lögner något jag vill att vi undviker. Ska man ljuga så gör man det bra. Jag begår också misstag men du går för långt med allt detta.
Det här är fel, jag förstår mig inte på mig själv, jag vet att jag behandlas dåligt, att jag inte mår bra av att vara med dig & att mitt humör svänger så fort du hör av dig. Ändå är jag med dig, jag kan inte hata dig, jag kan inte vara arg på dig & jag kan inte motstå dig. Jag är så trött på dig men ändå lyssnar jag på vad du har att säga, ändå förlåter jag dig gång på gång.
När jag är arg på dig vet jag hur onödigt det egentligen är eftersom att jag innerst inne vet att jag skulle sakna dig om jag skulle göra något dumt. Jag vet att om jag är arg på dig så är det slöseri på tid för att förr eller senare kommer det snart vara "bra" igen. Jag hatar att jag inte hatar dig.
vet inte riktigt vad jag ska göra med det är inlägget, kanske ta bort när det har blivit publicerat eller kanske ösa på med andra inlägg för att "flytta ner" det på bloggen. Ingenting glömms ju.
Jag har slutat fråga mig själv vad du har för problem & börjat fråga mig själv, hur kan jag bara ta mer & mer av din skit?
så trött på bullshit nu!
Kommentarer
Postat av: Piluttalula
Det verkar faktiskt inte som att det är värt all ilska den personen får dig att känna!
Trackback
