lifelikeshit

Ja vad kan jag säga?  Hade jag trott på att perfektion funnits så skulle jag kunna säga att min dag hade vart just det, perfekt. Tyvärr gör jag inte det, men dagen var ytterst bra. Visst, jag försov mig, vaknade en halvtimme innan jag skulle börja & stressade som fan men kunglig som jag är så kom jag inte sent. Visst bussen var sen som fan & det verkade som om den kommit från ett krigsdrabbat land, bussen kunde ha varit en buss fylld med flyktingar med tanke på antalet personer som fanns i den. Visst, det var trängre än trängst men vad gjorde det? Allt kändes bra, jag har inte kännt mig så här glad på ett riktigt jävla bra tag, det var länge sedan jag kände mig så glad som jag kände mig idag. Riktigt jävla länge sedan, allt flöt på som det inte har gjort på flera månader. Kände mig som mitt gamla jag, inga beskymmer & ingen kom åt mig. Jag märkte själv att jag hörde mig skrika & skratta hela tiden. Jag har på sätt & vis saknat mig själv. Har saknat att känna mig såhär. Allt var bra idag, även det lite sämre som hände rubbade mig inte. Jag tror att jag kände mig riktigt lycklig.


så, någon som pumpade mig med morfin medans jag sov?